Detta avsnitt är menat som ett komplement till föregående avsnitt om arrende. Detta är en lista med olika ”tips och tricks” som kan användas vid olika upplåtelser.
Senast uppdaterad: 2025-04-13
Detta avsnitt innehåller olika arbetssätt och frågor att ha i åtanke vid ingående av arrende. Det finns ingen särskild inbördes ordning mellan de olika arbetssätten eller frågorna att tänka på utan avsnittet är tänkt att samla sådant som kan vara intressant att ha i ”verktygslådan” vid ingåendet av nytt arrende.
Vikten av bestämmelser om återställande
”Återställande” behöver inte nödvändigtvis innebära ordagrant återställande – d v s en återgång till ursprungligt skick. Det kan vara så att andra planer finns för platsen på längre sikt eller att ursprungligt skick är bristfälligt och arrendator ändå behöver förbättra platsen för att kunna bruka den i enlighet med sina planer.
Ifall något särskilt önskas av jordägaren bör detta uppmärksammas redan vid avtalets ingående. Generella lydelser om återlämnande i ”ett för jordägaren tillfredsställande skick” är nog något vaga för att jordägaren ska kunna börja göra större anspråk och ställa större krav för hur området bör se ut då arrendet avslutas.
Kompletterande inmätning av arrendeområdet
Ett område som arrenderas är inte alltid tydligt avgränsat. Tydliga avgränsningar kan vara sådant som gränsrör, tidigare asfaltering av yta eller naturliga och topografiska avskillnad – t ex fram till en dikeskant. Ifall sådant inte finns kan det ändå vara intressant att tydligt avgränsa arrendeområdet för att t ex veta hur mycket annan mark som finns i närheten för annan användning. Det kan vara relativt kostsamt att göra en sådan avgränsning och det är inte alltid säkert att en arrendator på förhand vet exakt hur mycket mark denne önskar nyttja.
En lösning då är att på kartbilaga från början markera ett område som potentiellt är något för stort. Arrendatorn ges möjlighet att mäta in nyttjat område och visa att detta är mindre än det område som nyttjas. Arrendatorn kommer kanske ändå vilja stängsla in sitt område och en inmätning blir då ännu enklare och det blir mer troligt att den stämmer med det område som faktiskt nyttjas.
När inmätningen skett kan tilläggsavtal tecknas och arrendeavgälden fr o m nästa faktureringstillfälle justeras till den nya lägre avgälden.
Vid kommande avetablering kan kommunen även be arrendator att lämna någon sorts markeringar där arrendestället har varit för att på så sätt veta exakt hur stort område som finns att arrendera samt var arrendatorn varit om t ex ytterligare städning eller sanering skulle krävas.
Kompletterande städning, provtagning eller liknande
Ett arrendeavtal ska typiskt inte innehålla några förpliktelser utöver att erlägga avgäld och att återlämna arrendestället i ett acceptabelt skick vid senare avträde. Det går dock att på olika sätt införa andra åtaganden i ett arrendeavtal. Ska t ex arrendator drifta och underhålla närliggande vägar? Eller ska denne utföra andra åtgärder på platsen som är jordägaren till gagn långsiktigt (ändringar i den fasta egendomen)?
För framför allt offentlig sektor kan detta medföra visst juridiskt huvudbry. Ifall arbete utförs som en del av arrendeavtalet – inträder då arrendatorn i en sorts anställningsförhållande? Ifall arrendator utför arbeten åt kommunen – är detta då ett sätt att frångå LOU? Det får i praktiken anses finnas en viss gråzon inom vilken kommunen kan röra sig gällande detta. En fråga som inte besvaras här är hur mycket gråzonen är juridisk riktig eller bara något som uppstår i praktiken då dessa avtal inte detaljgranskas och inte alla punkter i dem prövas i domstol. Handläggaren får i varje enskilt fall bedöma vad som är lämpligt. En allmän princip kan rimligen vara att de åtgärder som arrendator utför ska huvudsakligen rymmas inom vad som kan vara av intresse för denne att åta sig med anledning av ändamålet med upplåtelsen.
Nedan är en lista på exempel på åtgärder som kan vara intressanta för jordägaren:
– Kompletterande städning. Städning av arrendestället och potentiellt ett närområde till en standard utöver vad det var före tillträdet.
– Kompletterande provtagning. T ex markmiljökemi kan provtas både före och efter arrendetiden. På sådant sätt säkerställs att inga föroreningar orsakats av arrendatorn samtidigt som jordägaren får mer information om sin fastighet.
– Andra provresultat som delges. Resonemang kan föras något likt ovan. Det kan t ex vara fråga om geotekniska borrningar eller liknande som krävs för lovpliktiga åtgärder på arrendestället.
– Uppförande av anläggning. I vissa fall kan arrendator vilja göra vissa större ändringar på platsen. Det kan vara fråga om ny asfaltsbeläggning, grusning eller olika andra markarbeten. Det kan också vara arbetsvägar som anläggs och med fördel kan lämnas kvar så jordägaren kan tillgodogöra sig detta material och dessa ändringar på sin fastighet.
– Drift av annan anläggning. I flera fall kan annan anläggning tillfälligt behövas inom arrendestället eller dess närområde för att arrendet ska fungera. Det kan handla om tillfälliga vägar och belysning. Det kan då vara rimligt att arrendator driftar dessa.
– Andra möjligheter. Det finns säkert många andra fall som kan vara intressanta för jordägaren och det är generellt bra att vara uppmärksam på om ett arrende kan ge möjligheten till en långsiktig förbättring av jordägarens fastighet.
Anslutningar och mediabehov
Arrendator kan behöva anslutningar till vissa media. I vissa fall finns redan anslutningar som kan nyttjas, eventuellt efter vissa ändringar.
De media som kan efterfrågas är framför allt el, VA (vatten och avlopp), fjärrvärme och fiber. Särskilt elanslutning behövs många gånger. Det kan även vara fråga om ovanliga media, så som fjärrkyla och gas.
Jordägaren kan ha intresse av att anslutningar placeras på särskilda ställen för att inte utgöra hinder i området. Jordägaren kan även vara intresserad av att vissa anslutningspunkter finns kvar efter upplåtelsetiden.
Lämna ett svar